det kommer annat i mellan.

Mina drömmar i natt har bara handlat om att packa. Det är nära nu, det känns i varje del av kroppen. Jag trodde inte att man kunde längta så mycket, men det kan man tydligen. Det känns bra att ha något att se fram emot!

Men i planeringstagen är jag! Jag menar jag har redan bestämt mig för vad jag ska ha på mig på flygresan hem. Trög? En aning, men det är sånt man får ta.


done!


vi kallar den lycka.

Ikväll har jag varit totalt borta, jag förstår inte att man kan vara så trött som jag är just nu. Jag har kämpat med att hålla ögonen öppna sedan 19.30, den matchen har jag förlorat några gånger tills Tina ringde vid 21.30 för att flytta över sina saker hit. Så för att jag skulle hålla mig vaken tills hon kom så gick jag ner och städade lite i köket.

Det var tur att hon kom hit med, eftersom jag hela kvällen varit inställd på att jag börjar kl. 8 imorgon. Men Tina gjorde mig uppmärksam på att så var inte fallet, utan jag börjar faktiskt 12. Vad snällt av mig själv att ge mig en sovmorgon! Det är bara illa att jag inte själv kan komma ihåg schemat när det är jag som har gjort det. Men man kan inte hålla koll på allt i alla lägen.

Nu säger jag i alla fall god natt!


stop calling, stop calling.

En telefon för alla tillfällen?

Faktiskt inte, har bytt nummer dom sista veckorna så svara jag inte på det mexikanska numret ni har i telefonen så vet ni varför. Men har alltid med mig min svenska var jag än går endå, man vet ju aldrig när man kan behöva spotify liksom? Men lite nördig har jag känt mig idag när jag gått runt med tre telefoner.. Därför så stänger jag av den tredje nu så jag bara ser till hälften så nördig ut.


världen står och väntar.

Som att inte 7 timmars tidsskillnad räckte, för ni kör vi en vecka med 8 timmar istället.

Sverige ställer ju om till sommartid nu mellan lördagen och söndagen, men det gör inte Mexico. Fråga mig inte varför, för det vet jag ärligt talat inte. Utan vi väntar en vecka till och inte förrens då, natten mellan lördagen och söndagen ställer vi om klockan till sommartid med. Jag kan säga att jag har kämpat som en tok för att få veta vad det är som gäller, eftersom Mexarna själva inte har någon aning.

trainer for a day.

Nu är jag trött i både huvudet och i kroppen, men jag har haft en underbar dag i Xel-Ha. Som sagt va jag och Marika åkte iväg imorse för att vara med på "trainer for a day" med Delphinus. Självklart så hade jag vissa förväntingar på dagen men jag trodde aldrig att den skulle bli som den blev.

Vi fick först på morgonen gå igenom lite om delfinens anatomi, samt ta hand om sår som han fått över natten. Först göra rent dem och sen faktiskt smörja på med honung, som tydligen fungerar bra på oss människor med för att påskynda läkningsprocessen. Sen fick vi göra "det vanliga" Primax programmet, med den yngre styrkan av delfiner(endast 2 år) som fortfarande har en hel del kvar att lära. Puss på kinden blev istället puss i pannan. Men gud så fina dem var och det var kul att se att bara de gjort det en gång så gick det mycket bättre den andra. Jag tror att vi hann med 3 st footpush under dagen, vi hjälpte till med all mat som delfinerna skulle ha att äta och så mycket mer! MEN det bästa var verkligen att vi faktiskt fick ha en egen grupp och sköta alla kommandon till delfinen med vad som den skulle göra med gästerna. Riktigt häftigt var det och en underbar känsla att få ett djur att göra saker på kommandon. Det kan faktiskt ha varit en av de bästa dagarna i mitt liv!


andas i det tomrum som blev över.

Jag kom på mig själv med att skriva ett mail till en kollega och frågade hur vädret var där hemma och sen när svaret kom att våren hade kommit och att det är ungefär 15 grader i solen, då kan man inte göra annat än att vara avundsjuk. Jag vet att det är många som tänker på detsamma när det gäller min nuvarande bostadsort, men det är mycket som jag faktiskt saknar av Sverige just nu. Det är allt ifrån väder till hur saker och ting går till.

Jag menar många klagar över saker som vissa människor bara kan drömma om här borta. Under de här två åren har jag fått en enorm tacksamhets-känsla över att jag faktiskt är född där jag är. Jag har fått gått i skolan i 12 år, utan att jag måste sluta vid 11-12 års ålder för att mina föräldrar inte har råd att ha mig längre i skolan och jag måste själv vid den här åldern hjälpa till med familjens försörjning. Det här är bara en liten sak av allt som vi svenskar faktiskt tar förgivet, det är självklart att alla har rätt till en utbildning. Men där har ni fel, alla har inte det. Här kostar utbildningen och långt ifrån alla har råd att betala en universitetsstudie som ligger på 800 dollar i månaden.

Det finns saker som korrupthet, vilket ger ett väldigt osäkert rättsystem med. Och hur du än vrider på det så kan det aldrig bli bra.

Åter igen, jag är glad att jag är född där jag är och jag saknar "hemma" just nu!


jag skulle unna mig och drömma.

23 dagar återstår utav mina dagar här i Paradiset och nu gäller det att verkligen att njuta in i det minsta! Så imorgon så ska jag och Marika åka iväg på Delphinus "trainer for a day". Det ser vi verkligen fram emot, eftersom de först faktiskt sa att det inte var möjligt men sen hittade de 2 platser till oss. Najs!

När jag nu var på väg hem ifrån kontoret så kom även Duran med dagens utflyktsbuss körandes och vinkade in mig i bussen, så jag fick skjuss hem. Shit vad jag kommer att sakna vissa personer och lite ledsen är jag att jag inte varit på utflykt med Duran på jättelänge och någon mer blir det nog inte heller men.


tiden som går kommer aldrig igen.

Det blev att bege sig ner till Tulum för att ta reda på lite information om ett hotell och lämna lite några sidor i hotellpärmarna igår kväll. Kalla mig trög men ni anar inte hur skönt det var att få köra en längre sträcka, själv, med min musik, på mina villkor, i min värld. .

Passade även på att prova hängmattan på ett hotell.


finding some energy.

Mitt i städningen idag så kom jag på mig själv med att packa. .

Jag ska erkänna att den tanken är väldigt vemodig för mig just nu, av någon anledning. Jag menar jag vill åka hem men det är återigen en stor förändring som sker i mitt liv. Och fler kommer det bli! Men det är alltid tufft att säga "hejdå" till sitt hem och till något som varit ens vardag de senaste månaderna.

29 dagar kvar i paradiset!


tänk om du gått en annan väg.

Här i Mexico vet man vad som är viktigt!


men fortfarande glöder.

Det var faktiskt längesen jag kände mig så här dålig. Jag har en så otrolig smärta i ländryggen och titt som tätt feberfrossa. Igår när jag kom hem från jobbet visste jag inte vart jag skulle ta vägen så jag la mig med kudde och dubbla täcken på golvet, eftersom det va plant och kallt, sen tror jag att jag somnade till där med. Jag fick iväg ett sms till söta Caroline som köpte med mig Voltaren hem, så vi får se om det hjälper.

Flygplatsen gick i alla fall hyffsat bra, men eftersom det varit en ganska sömnlös natt så är jag ganska trött, så ska försöka att komma i säng tidigt. Annars så har vårt internet legat nere de senaste dagarna och jag märkte det inte förrens igår så ni förstår hur mycket jag har haft i huvudet på senaste tiden, jobba-sova och sen jobba-sova.

it's like forever.

Jag har aldrig svårt att sova men av någon anledning har jag det nu. Ligger mest och stirrar i det mörka men endå infinner sig inte tröttheten. Det är ganska spännande med tanke på att jag verkligen såg fram emot att komma hem och sova efter jobbet.

Jag fortsätter att kämpa och det skulle inte förvåna mig om servicetelefonen ringer precis när jag lyckats somna heller. ;)


ursprunget från himlen.

Det är precis vad Sian Kaan betyder, ursprunget från himlen. Jag och Fie spenderade nämligen vår lediga dag i naturreservatet Sian Kaan i torsdags och det var verkligen en upplevelse! Trots en riktigt tidig morgon och en ungefär 2 timmars färd i Jeep på en väldigt ojämn väg. Sen var vi äntligen framme till den orörda och lokala delen av Mexico. Vi begav oss ut med båt bland mangroveskogen och fick faktiskt se en hel del viltlevande djur. Det var delfiner som kom simmandes brevid oss, vi såg havssköldpaddor, örnar och sen en heldel fåglar och framförallt pelikaner. Tyvärr stötte vi inte på någon korkodil, men man kan inte få allt här i världen.

Sen stannade vi även till längst med kusten för att hoppa i det turkosa vattnet och bada, sedan begav vi oss tillbaka till stranden där det bjöds på en ganska sen lunch. Sen på tillbaka vägen så tog jag över ratten i jeep'n och visade fransmännen i baksätet hur man skulle köra(de körde på dit vägen och han körde mitt i alla vattenpölar och gasade som en tok, aldrig mer åker jag bil med en fransman). Jag kan i alla fall säga att jag var mör i hela kroppen när jag kom hem sen, och somnade redan 20:30 som en stock i sängen.


  


kony 2012.

Alla barn har rätt till att just få vara barn, utan att vara rädda för att bli kidnappade och förda ifrån sina föräldrar till en skrämmande framtid. Ta 30 minuter av din dyrbara tid och se den här videon som kan göra stor skillnad för tusentals barn.


we are soon leaving.

Igår hade vi ett så kallat destinations möte där vi gick igenom hur det gått för oss i vinter men också skulle priser delas ut till de personer som fått flest nomineringar av oss kollegor i dessa kategorier; "Best colleague of the season", "Most Passionated",
"Most Accountable" och "Best Blue Spirit person".

Caroline vann kategorin "Best colleague of the season", vilket stämmer riktigt bra! När det gäller kategorin för "Most Passionated", så tog Leena hem segern där! Personen som man alltid kan räkna med är Marika och hon knep även segern för "Most Accountable". Något som ärligt talat var riktigt överraskande var att jag fick pris för "Best Blue Spirit person", överraskad och riktigt glad. Det gav mig en extra kick nu här i slutet! :)

Det här betyder också att hela mitt hus fick pris och Leena har en teori på varför. "You know girls we are living so far away from this barstreet so we are always fit for a new day at work"


hold on to that feeling.

Många dagar har gått och jag har varit fullt upptagen med det ena och det andra.

Idag har jag faktiskt agerat tolk på Delphinus då den svenska delfintränaren var sjuk. Så jag har översatt från engelska till svenska för den gruppen som skulle simma med delfiner. Riktigt mysigt och skoj var det. :) Och det är nog inte en arbetsuppgift som alla har på sitt schema någongång.


marken fångar dina fötter.

Ikväll har jag och Fie faktiskt varit här hemma och lagat sushi! Jag har lovat henne tidigare att jag skulle visa henne en dag hur man gjorde, idag blev den dagen! Det blev 72 stycken sushi-bitar med en blandning av räkor, gurka, avokado, philadelphia, crabstick och lax. Mumsigt värre!


RSS 2.0