man lever så mycket man hinner.
Imorgon är jag faktiskt ledig och har ingen aning om vad jag ska hitta på. Det blir nog att ta dagen som den kommer, det är inte helt fel det heller.
Nej, om man skulle få lite sömn innan det är dags att gå till jobbet igen.
och det är lång väg hem.
Nu väntar man bara spänt på att få reda på när det är dags att bege sig. Men jag kommer sakna Tunisien och de människorna som är kvar här, tro mig.
hör du sanningen, den lät som ett skratt.
Nu har jag precis skrivit ut arrivial-listorna för Visby flighten som landar vid 23.55. Det ska bli trevligt att få hit lite gotlänningar med :) Förhoppningsvis så blir inte natten allt förlång, men det vet man aldrig.
Två dagar kvar nu, sedan är väntan slut och vinterdestinationerna släpps! Förhoppningsvis så får jag semester vid bytet med, men det är något jag inte vet än. Men det skulle vara så otroligt skönt att bara få komma hem och landa en eller två veckor innan det är dags att dra vidare. :)
lägg nåt svalt över min panna.
Nu har jag precis landat hemma, startat datorn, hällt upp ett glas vin och lagt mig i sängen. Tror det blir någon film ilkväll bara och sedan sova. Imorgon är jag såååå ledig, men jag vet inte vad jag ska hitta på än. Men det kommer, det kan vara skönt att vara hemma en hel dag med.
Oh, dagarna närmar sig fredag med storm steg! Det kommer bli en jobbig och nervös dag, men jag hoppas verkligen att jag hamnar där jag vill! Jag har precis lovat Linn att hon blir den första jag ringer. <3
det är en helt ny värld.
Jag vet inte vad som är värst, att åka ifrån alla eller att stanna kvar och se alla åka? Jag tror faktiskt att jag skulle föredra att åka ifrån alla och säga ett "hejdå" istället för, som nu, ha en att säga hejdå till i veckan. Det är inte roligt och jag hatar att säga det.
Kom precis tillbaka från välkomnstmötet, Jimmy och jag hade för svenskarna som kom igår. Det gick riktigt bra men jag är så förbannat trött så det finns inte. Det blev en tidig morgon igår på flygplatsen och när jag kom tillbaka till Sousse så åkte jag och köpte potatis för att sen åka vidare hem till Linda. På midsommar vann jag nämligen på lotteriet vi hade en sill-burk, så det blev sill-lunch med potatis, gräddfil och rödlök. Linda var ju tvungen att ställa om sig till lite svensk mat, eftersom hon åkte hem igår kväll :/ Efter lunchen så gick jag tillbaka till kontoret för jag orkade inte gå hem, gick in till Sofiéne kontor och lånade en kontorsstol som jag halvsomnade i. Sen var det bara att ge sig iväg till flygplatsen och jag var inte hemma förens vid elva igen. Så nu ska jag gå hem och laga mat och sova någon timma innan det är dags att gå tillbaka hit och jobba kväll.
blicka ut mot ån.
Älskade Lars, tänk att du kan väcka så många minnen. .
de kanske lever av det ännu.
Jag har verkligen känt att jag har haft en hel del att dela med mig av, men nu när jag sitter här blev det helt svart. De senaste dagarna har jag mest spenderat med Linda, det känns tungt att veta att hon lämnar oss/mig på lördag.
Men det är många andra tankar som snurrar i huvudet nu med. Jag ser fram emot den 27:e, men samtidigt så vet jag att då kommer jag antagligen få reda på när det är dags att lämna Tunisien. Och just nu är det verkligen ingenting jag vill tänka på. Problemet är att jag tänker på det förmycket och njuter inte av tiden utan oroar mig mest. Men det löser sig, det gör det alltid. .
ännu okända nätter ruvar i väntan på att gry.
Tid har förlöpt, dagar har gått.
Månen har vandrat sin väg genom vitt och svart och grått
Jag har saknat ditt skratt, jag har saknat ditt hår,
jag har saknat att ringa ibland och berätta om hur det går.
Det har tidvis gått bra, tidvis har skakandet lagt sig.
Ibland har jag vaknat på morgon och gjort det jag ska.
jag ska tänka för förändring.
Efter service var Janne och jag så otroligt hungriga så vi hamnade nere på restaurangen på Slim Center. Där det beställdes det in Pasta Carbonara som vanligt, shit vad vi åt, jag kan knappt röra mig nu. Det är skönt att jag har en siesta till kl. 17. ;) Det blir nog att lägga sig att sova middag, eller ett avsnitt av True Blood.
du har sett den i ögonvrån förr.
Jag fick ett sms från min söta mamma igår kväll där det stod: Vi kanske skulle höras live lite senare, du verkar lite nere. . Tyvärr hade jag inte tid att svara på det sms:et just då utan jag tänkte att jag gör det senare. När jag sedan var påväg hem så ringer pappa och frågar vad jag gör och om jag inte har möjlighet att sätta mig vid datorn en stund, vilket jag hade och gjorde när jag kom hem. Jag vet att ni märker saker hemifrån med och det var skönt att få prata med er och prata om annat än det som händer här nere.
Efter det så gick jag vidare ner till Bocca beach där Linda, Morten, Louise och Heta satt. Så det blev en lugn stund där för att avsluta kvällen. Vi gick en vända till The Saloon också men det hände inte mycket där så vi gick ganska snart hemåt igen.
Nu ska jag se till att palla mig upp ur sängen för jag och Janne ska på service på Blue Star!
so leave it behind.
Even if the sky is falling down. You'll be my only, no need to worry.
Baby are you down down down down down?
du lever för stunden precis som jag.
Fick även ett utbrott på några tunisiska killar igår, de va något år yngre än jag. Och absolut ouppfostrade! Jag var på väg till vår bil för jag skulle på service och sen ser jag att någonting hamnar på bilen när de gått förbi. När jag kommer närmare så ser jag att det är någon som spottat på den. Jag skriker på killarna(jag vet kanske inte det mest genomtänkat men ni vet hur jag är) så alla 10 killar kommer tillbaka. Och jag frågar vem fan som gjort det här, de rycker på axlarna. Jag sägar bara "Yeah yeah, whatever!" och hoppar in i bilen. Då är det en av dem som spottar på hela framrutan och jag öppnar dörren igen och ställer mig och skriker att de är helt jälva dumma i huvet och hoppade in i bilen igen och körde iväg. Usch så arg jag var. Jag tror inte ens att en pantad unge hemma i Sverige skulle göra så.
even if the sky is falling down.
Efter några sekunder var det över och efter några minuter var det konstaterat att det var ett jordskalv, vilket inte är vanligt här nere. Det läskiga med jordskalv är att man inte riktigt vill erkänna för sig själv att det är ett skalv utan man hinner tänka andra anledningar i huvudet före. Men det verkar som att det endast var vi i Sousse som kände något, då jag ringde till både Djerba och Hammamet för att kolla om de känt något.
Det är svårt att förklara men jag har den här "down" känslan igen utan någon egentlig anledning. Kanske är det ansökan till vintern som utlöste det, att veta att jag ska lämna Tunisien snart och lämna allt som finns här. Det har endå varit "hemma" de senaste 5 månaderna så det skulle väl vara konstigt annars. .
det fanns tid för nåt att växa.
"Skriv at du er en liten energisk blondine som lager masse rare lyder og som alle er glad i. Oh ja, og flink med sitt jobb. :p"
vi ses bland dimmorna i norr eller i söder.
Nu har hela familjen Haglund varit inblandad i min ansökan, Erica räknas till familjen. Tips och idéer har kommit och nu har jag, enligt mig själv, fått ihop en bra text. Ni som har facebook har säkert redan läst hur jag har sökt men det blev i följande ordning:
1. Thailand, Phuket
2. Mexico, Playa del Carmen
3. Teneriffa, Playa de las Americas
Det kändes så bra efter att ha skickat iväg ansökan, jag fick rysningar i hela kroppen och nu längtar jag bara till den 27 augusti då svaret kommer.
I don't wanna think anymore.
Just nu vill jag bara fylla i ansökan och sluta tänka på det. Man väger för- och nackdelar motvarandra hela tiden. Men det känns som jag slutar vid samma rangordning i slutändan i alla fall. Samtidigt så skulle andra hands valet vara så grymt och spännande. Shit, jag är verkligen i valet och kvalet. De båda destinationerna skiljer sig så mycket från varandra, allt från personalstyrkan till kultur. .
Man skulle inte kunna få en prao-period på båda ställena, kanske? ;)
Little sister can't you find another way?
Imorgon kommer två ganska stora förändringar ske. För det första är det beräknat att Ramadan ska infalla, så vi får se om det blir någon förändring i staden. Den andra är att ansökningen till vinter destinationerna släpps och vi har två dagar att fylla i dem. Jag satt igår kväll och läste igenom lite destinations fakta och jag har nästan bestämt mig, men inte helt. När jag fyllt i ansökningen så kommer jag att avslöja för er hur den ser ut. Det blir en lång väntan fram till den 27:e augusti då vi får veta vart vi hamnar. . .
det skulle bara vara ett steg tillbaka.
Men nu har jag lite att ta igen. .
när tiden flytt och åren gått.
Pratade precis med hela familjen i telefonen, de är ute och seglar nu i Stockholmskärgård. De har tydligen inte haft sådan tur med vädret, det har regnat en hel del men idag var det tydligen fint. Anledningen till att jag ringde var för att kunna säga:
Grattis älskade bror på födelsedagen!
Jag saknar dig!
vägen har bara en början inget slut.
Det har varit full fart de senaste dagarna som ni kanske förstått. I förrgår skulle vi gått på Dj Tiesto, men 100 tnd kändes lite väl saftigt när de först sålt dem för 60 tnd. Så vi hamnade på Living istället, med gott sällskap så blev kvällen riktigt lyckad!
Nej, jag ska se till att titta på någon film eller nått innan det är dags att gå till jobbet vid 12.
se om någon av dom kom undan.
Gårdagens "ska bara":
Jag skulle bara gå och äta med Christina & Linda, efter bjöd Morten över mig på en drink.
Jag ska bara gå över en vända till Morten & Louise, sen gick vi ut på the saloon.
Jag skulle bara stanna i en halvtimma, jag blev kvar till halv 5.
Jag skulle bara åka hem, det blev en vända ner till stranden.
Jag var hemma vid kl. 6 efter en helkväll med underbara människor, jag ångrar ingenting men
"jag skulle bara". Nu blir det stranden för min del.
där kommer dom jag ser dom mellan träden.
Kanske inte men i alla fall. Jag är bara glad att ni är så många som läser min blogg! Men med tankte på hur många ni faktiskt är så tycker jag att ni är lite dåliga på att kommentera mina upptåg här i Tunisien! ;)
the worlds greatest.
Grattis världens bästa mormor på födelsedagen!
Hoppas du har haft en underbar dag!
Jag saknar dig något enormt!
ooh ooh wonderchild.
När dagen i klubbhuset var slut ringde jag Christina och frågade när hon slutade, vilket hon precis skulle göra. Så då begav jag, Linda och Christina oss iväg till frisören. Jag och Linda klippte oss och Christina färgade håret. Det är inte på alla ställen där man får tvättat hår, huvudmassage, klippning följt av föning av hela håret för 23tnd(115kr). Helt underbart, funderar på att låta han permanenta mitt hår igen med. . Efter frissan så hamnade vi på ett nytt glasscafe, som hade ljuvlig glass.
Nu har Christina precis gått hem från mig men vi ska mötas upp om en timma igen för att sen hämta upp Linda och åka ut till Port El Kantaoui och äta riktig italiens pizza!
jag är tystnaden och vinden.
När vi sedan kom närmare Sousse hade jag börjat prata om att det var mycke bröllop nu på sommaren och att det kunde, på grund av det, vara långa bilköer i Port El Kantaoui. Arasch(chaffören) avbröt mig och pekade på en lång bilkö på andra sidan vägen och sa bara "wedding". Och sen frågade han mig, "Elin, do you know why it's so much weddings now?" Jag svarade honom att jag inte hade någon aning. Han sa att det berodde på tre saker. För det första så börjar Ramadan snart och då kan de inte äta hela dagen. Sen så fick de inte dricka alkohol och den tredje anledningen var att under ramadan får inte de gifta röra sina fruar under dagen. . Och hur skulle det kunna bli ett lyckat bröllop då?
På vägen tillbaka från Monastir så stannar han plötsligt utanför ett bageri. "I'm so hungrig! I just have to buy something. Do you want anything?" Jag säger att det absolut inte är någon fara och tackar nej till något på bageriet. Endå slutar det med att jag går hem med en baugette i handen efter att han släppt av mig. Så väl hemma blev den bredd med smör och kaviar. Mums!
